Vi tillåter att många lämnas efter.

Göran Hägglund har en gång uttryckt att KD vill ha ett samhälle där igen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Sverige har blivit landet där entreprenörskap, innovation och kreativitet hyllas. Där ungdomar får starta företag under skoltiden för att lära sig att inte hållas tillbaka. Där kvinnors företagande har fått en uppsving, där utbildning lönar sig och att arbeta betalar sig med jobbskatteavdraget.

So far så good! Jag gillar den utvecklingen. MEN
Samtidigt finns det en grupp människor som alltmer halkar efter, som inte finner sin plats på arbetsmarknadens villkor, som slitit ut sig, har funktionsskillnader som inte uppskattas av företag för att de ska bli anställningsbara, kvinnor och män som har namn som klingar exotiskt och kanske lite läskigt. Alla de här människorna som, om de bara fick chansen, skulle kunna ge 100 procent av sin egen förmåga för att bidra.

Idag har jag haft den stora förmånen att på Coompanions i Västmanlands inititiv följa med till Miljövårdscentrum i Örebro. Miljövårdscentrum är ett personalkooperativ, ett så kallat arbetsintegrerat socialt företag som har avtal med Örebro kommun samt arbetsförmedlingen. Det här kooperativet producerar och säljer varor och tjänster, och lägger även anbud på upphandlingar.Varje år cirkulerar ca 150 personer genom Miljövårdscentrum. I huvudsak personer med försörjningsstöd som ges möjlighet till en andra chans på arbetsmarknaden. Man anställer också personer med funktionsnedsättning, allra mest från de personer som kommer in via utredning eller arbetsrehab.anställningstiden är oftast högst två år - för att lära sig förutsättningarna att vara anställd.

Efter rundturen samlades delegationen från Västerås. De sociala företag som deltog på resan presenterade sin verksamhet och vi tre (!) politiker från Västerås lyssnade. Det var ett givande samtal, men jag kan ändå bli så besviken på det bristande intresset från partierna i Västerås. Jag var den enda gruppledaren. Inte ens nämndordförande kunde man skicka.
Under samtalet lyckades jag identifiera följande utvecklingsområden vi har att ta tag i.
Avtal/upphandling/möjligheter till innovativa OPS/strategiska partnerskap
Finansiering
Samordning mellan myndigheter
Kunskap och förståelse hos myndigheter och politiken.

De här företagen är ett välkommet komplement till de åtgärder vi har inom det offentliga, men i Västerås har vi ännu inte insett deras potential. Vi skriver i fina kommunala dokument att vi vill stödja den social ekonomin, men vi GÖR näst intill inget. Konsekvensen blir att den här gruppen hamnar allt längre bakom. Det är inte solidariskt, det är inte människovärdigt och det är ett rent slöseri med mänsklig kapacitet.

Här är vi som var med. Och jag tar bilden..