Fru Ordförande, fullmäktige, åhörare
Nyligen fick vi som sitter i kommunstyrelsen ta del av Landstinget Västmanlands resultat i studien Liv och Hälsa Ung Västmanland.
Det var en intressant dragning som glädjande visade att en majoritet av våra skolungdomar säger att man mår bra.
Men desto mer oroande är att en flicka av tre och en pojke av fem i länet uppvisar tydliga tecken på depression.
Det här är ingen direkt nyhet eftersom de här siffrorna är mer eller mindre konstanta från år till år.
Men även om det inte är någon nyhet så är det desto mer beklämmande att åren går och siffrorna visar fortfarande inte på någon förbättring.
Och bakom varje siffra och varje kurva i ett diagram så gömmer det sig ett barn.
På kommunstyrelsen presenterades vi flera riskfaktorer och för att nämna några så var det skolk, en stökig klassrumsmiljö, våld, mobbning, nedlåtande behandling och sömnproblem som nämndes.
När arbetet med att ta fram prioriteringar i budgeten inleddes var Kristdemokraterna tydliga att vårt fokus är och kommer alltid vara barnens uppväxtvillkor. Redan i tidigare budgetar har vi lagt pengar på gröna skolgårdar och nu fortsätter vi den röda tråden med skolans arbetsmiljö.
När vi presenterade vårt förslag om 5 Mkr till Barnens arbetsmiljö fick jag ett uppskattande brev från Stiftelsen Friends som uppmärksammat vår satsning genom artikeln i VLT.
Friends berättade i mailet att detta med att toaletterna ibland är så eftersatta att barnen inte ens vill gå på toaletten~var något de kände väl till och hänvisade mig till Stiftelsen Friends omfattande kartläggning av klimatet i svenska skolor.
Kartläggningen visar tydligt att skolans mest otrygga plats är toaletterna. 12 procent av~barnen känner sig otrygga där - för att de är rädda för att någon ska rycka upp dörren, eller för att det är ofräscht.
Barnombudsmannen har också presenterat en rapport "Vill man gå på toa ligger man illa till" som i stort presenterar samma resultat .
Om barnen upplever att omklädningsrum, korridorer, kapprum och skoltoaletter är skolans otryggaste platser– så till den grad att det påverkar deras studieresultat, trivsel och hur de mår - då är ingen liten skitfråga
Barn i Sverige ska inte behöva uppleva en arbetsmiljö i skolan som vi vuxna aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser. Bristerna i skolan måste tas på allvar och situationen där eleverna inte är nöjda måste förbättras.
Sifforna i Liv och Hälsa, barnombudsmannens rapport och Stiftelsen Friends kartläggning visar ändå att svenska barn överlag mår bra och känner sig trygga i skolan, men det är viktigt att komma ihåg att en trygg skolmiljö inte infinner sig av sig själv. Det är resultatet av ett aktivt, genomtänkt och långsiktigt trygghetsarbete runtom i Västerås skolor.
Det görs mycket på skolområdet redan i dag. Men arbetsmiljön i skolan kan bli mycket bättre om både elever och vuxna i skolan blir bättre på att samtala. Barn och ungdomar har ofta mycket bra lösningar på det som av vuxna betraktas som olösliga problem.
Idag tar vi beslut om 10 miljoner kronor för barnens arbetsmiljö.
Dessa pengar är till för att inte en endaste liten unge i vår stad ska gå till skolan med en klump i magen eller känna sig otrygg.
Dessa pengar är till för att alla ungar ska få möjlighet att må bra och känna trygghet, glädje och tillit.
Dessa pengar är till för att vi ska hjälpa till att och skapa en miljö där barn lär sig och mognar till hela människor som vill och kan vara med och bygga vårt gemensamma Västerås.
Sanningen är att det är både lättare och billigare att bygga ett starkt barn än att laga en trasig vuxen.
Fru Ordförande
När Liv och Hälsa presenterades för oss i kommunstyrelsen fick vi lära oss att ett starkt stöd från föräldrarna är vaccinerande mot stress, men den viktigaste skyddsfaktorn är framtidstro. En stark framtidstro
Familjen är grunden och utbildning betyder allt för våra barn framtid.
För några dagar sedan var jag på en skolavslutning på Rönnbyskolan där niorna avtackades med rosor av förskolebarnen.
Det är en massa pompa och ståt, blommor och tal om framtiden. Och jag står där i efterklangen av ”Den blomstertid nu kommer” och tänker att det bara är högstadiet.
För att dessa ungdomar ska stå sig i konkurrensen är det att gå ut gymnasiet, läsa vidare på högskola och förmodligen högre studier än så.
Det leder mig osökt in på det område som Elisabeth Unell tidigare nämnde, nämligen Västeråsalliansen gemensamma satsning på 500 jobb för ungdomar.
Jobb finns det gott om! Problemet är att ingen vill betala för det. I tider som dessa så måste man som arbetsgivare rekrytera personer med rätt kompetens och bred erfarenhet. Det blir allt tuffare att slå sig in på en arbetsmarknad utan vare sig kvalifikationer eller de rätta nätverken.
Det är därför praktikplatser, lärlingsplatser, sommarjobb och introduktionsanställningar är så viktiga för ungdomar att både få en chans att visa vad man går för och på kuppen skaffa sig kontakter och referenser för framtiden. Att få den där känslan av hopp – den känslan av tåga inom oss som trots alla besvikelser i livet, ändå vara villiga att skapa sin egen framtid och våga slåss för den.
Fru Ordförande
Ungas utanförskap på arbetsmarknaden är fortsatt en av Västerås stads viktigaste utmaningar framåt. Kristdemokraterna har haft ungdomsarbetslösheten på sin agenda under den här mandatperioden
Vi har många arbetsmarknadsinsatser för ungdomar i Västerås och jag tänker inte sticka under stol med att jag har bidragit till ganska många. Sommarlovsentreprenörerna, framtidsentreprenörerna, Knut- projektet, rekryteringsplatserna som var ett budgetkrav från förra årets budget, vi har drivit på att få fram resursjobb som innebär en möjlighet för personer med funktionsnedsättning att få en anställning inom kommunala verksamheter. Och jag vill tro att jag gjort avtryck i frågan om att få fler arbetsintegrerade sociala företag till vår by.
De två sista är jag inte alls nöjd med utfallet av. Jag är inte nöjd med att Västerås fortfarande uppvisar luckor i systemet för personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. Dessa grupper riskerar att hamna på efterkälken.
Idag tar vi beslut 500 nya jobb för ungdomar. Jag hoppas att det kan bidra till att de ska känna framtidstro. Att den satsningen ska ge dem den språngbräda de behöver för ta sig vidare.
Men jag vill ändå säga att vi ha mycket arbete kvar och vi ska självklart inte luta oss tillbaka och vara nöjda.
Det händer att jag som politiker får kritik för att vi politiker som kollektiv bara pratar pengar. Det kan förvisso uppfattas så och därför kan finnas en poäng att berätta om vilken typ av samhälle vi vill ha. Det är nyttigt att påminna oss om att de skattemedel vi har är inget annat än ett verktyg för att leda och styra vårt Västerås för att uppnå bästa nytta för våra medborgare.
Så med det sagt vill jag deklarera min vision om att Västerås ska bli Sverige ska bli världens bästa stad för barn att växa upp i.
Med det sagt vill jag yrka bifall
Till punkterna
1-5,
6a-c och e-q samt
7-15 i kommunstyrelsens budgetförslag.
Jag yrkar avslag på
beslutspunkt 6 D i kommunstyrelsens budgetförslag
Jag yrkar bifall till Västeråsalliansens tillägg om att ”Införa den så kallade LOV’en - lagen om valfrihet inom kulturskolans musikundervisning”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar