Ledarkulturen inom svensk gymnastik

Under januari och februari 2012 kunde man i Dagens Nyheter läsa om gymnaster som tränade trots att de var skadade. Upprinnelsen var bland annat en idrottsläkares vittnesmål om hur han på sin mottagning hade mött unga gymnaster (och deras föräldrar), som trots uppmaningar om att vila för att läka relativt allvarliga frakturer, fortsatte att träna. Därtill gick en före detta gymnast också ut i dagspressen och berättade om sina negativa upplevelser som ung gymnast.

Debatten om ledarkulturen inom svensk lands­ lagsgymnastik och om elitidrott i allmänhet, fortsatte även i de sociala medierna och i flera TV­inslag.

Svenska Gymnastikförbundets styrelse valde att tillsätta en mer fristående och mer djupgående utredning som skulle belysa och problematisera ”den kultur som genomsyrar gymnastiken på landslagsnivå”. I mars 2012 gav Svenska Gymnastikförbundets styrelse, Jonas Stier, uppdraget att självständigt utreda ”ledarkulturen inom svensk elitgymnastik” – innefattande manlig och kvinnlig artistisk gymnastik, rytmisk gymnastik, trampolin och truppgymnastik.  

Idag är Jonas Stier, professor i sociologi på Mäkardalens högskola är idag på Kultur-, idrott & fritidsberedningen på SKL och berättar för oss om sin rapport och slutsatser och utvecklingsområden.